MaW

Finns det något ställe på den här jorden där det inte har bildats grupper? Ett enda litet ställe där inga stämplar har sats ut?
Där jag bor finns både grupper, stämplar och fördomar. Alldeles för många...
Dagen då jag började på gymnasiet var min chans att börja om på nytt. Ingen i min skola hade någon aning om vem jag var. Jag kunde helt själv bestämma hur jag ville att de andra skulle uppfatta mig som person.... 
Nu när jag är på hemmaplan och jag träffar på personer som bara känner mig som den de tror att jag är; den lilla, tystlåtna flickan, känner jag bara en stor seger inombords. De skulle bara veta. 
Knappt någon här känner mig, den verkliga mig. Bara mina närmaste vänner. I min nya skola kan jag visa vem jag verkligen är.
Det känns nästan som att jag lever i två världar. Jag är två olika personer. Här är jag den redan påstämplade tjejen och i skolan får jag fixa min egen stämpel. 
Jag har inget emot min stämpel här längre. Den är inte vad jag skulle vilja att den var, men den är inte hemsk heller. Vad andra tycker om mig här spelar inte längre någon roll. 
Förut skulle jag inte ens tänka tanken att sätta på mig något skumt klädesplagg och visa mig ut offentligt i den här orten, eller ännu värre visa mig i termobyxor ute i snön. Men man kommer över den åldern. 
Det har jag gjort.