I wish I could save you
I'll pick you up off the ground
If you lose faith in you
I'll give you strength to pull through
Tell me you won't give up cause I'll be waiting if you fall
You know I'll be there for you
Jag finns där för er båda
Bandy, bandy, bandy
Nu har jag i alla fall äntligen skrivit klart den tredje och sista uppsatsen som ska in innan lovet. Har sammanlagt skrivit runt 15 sidor på dator på två-tre veckor. Usch, och jag som hatar att skriva på dator.
I helgen blir det värsta bandytemat - eller finaltemat om man så vill eftersom Melodifestivalen är också.
Lördag: Bandyfinal i Uppsala - Sandviken mot Edsbyn.
Edsbyn är ett jädra turlag som inte förtjänar att vara i final i år så därför kommer jag stenhårt hålla på Saik!
Söndag: Bandyfinal i Uppsala - Vetlanda mot...hm...vad var det? Måste kolla. Jaha, Sandviken där också.
Vetlanda - Sandviken alltså. Fast det är P17, så jag inte förvirrar allihopa.
Hmm...det försvårade ju hela situationen. Jag kan ju inte heja på Sandviken ena dagen och sen nästa dag hoppas att P17-laget ska torska nåt otroligt. Jag får väl vara neutral i den stora (första) finalen.
Jag är alltså neutral, men hoppas att Edsbyn ska bli ordentligt utklassade. Bara för att det är Edsbyn.
Och HEJA VBK!
Romme
Jag och Elin åkte till Romme med buss igår. Vi hamnade framför två roliga killar som fick oss att skratta högt flera gånger (utan att vi ens snackade med dem). På väg hem låg tyvärr båda och sov, vilket i och för sig gav mig tid att se hur gulliga de såg ut när de lutade sina huvuden mot varandra (utan att nudda). Ville så gärna ta kort på det, men det hade ju varit lite pinsamt om de vaknat och märkt det (måste bara få påpeka att den ena killen hade de finaste läpparna jag någonsin sett). Haha. Jag tror dock att de ändå märkte att jag kollade lite på dem när de sov. Men det gick inte att motstå. Och jag kommer ju ändå inte träffa dem mer så vad gör det? :D
Det var skitkul att åka :D Även fast det var rätt dålig snö. Och trots smärtan i vänster smalben sen jag ramlat i trappan hemma dagen innan. Mitt ben mådde inte bättre efter den dagen kan jag säga. Innan jag åkte var det enda synliga på benet ett sår. När jag åkte skidor hade jag en hemmagjord skumgummigrej på som skulle göra att det inte gjorde lika ont. När jag kom hem och tagit bort skyddet så var jag alldeles blå på benet! Jag har stora blåmärken efter formen på skyddet! Otroligt.
Frukost på väg till Romme
Klara för att åka!
HAHA, tänk att en liten sten kan slänga i väg Elin på detta sätt
VARNING! Mitt ben...inget för känsliga läsare!
Heroes igen
Först:
22:00 onsdag 13/2
Sedan följer:
21:00 torsdag 14/2
03:55 fredag 15/2
15:35 fredag 15/2
09:55 lördag 16/2
12:00 onsdag 20/2
10:30 måndag 25/2
03:05 torsdag 28/2
12:15 torsdag 28/2
Wow, är det ens nödvändigt med så många visningar av ett avsnitt?
WOW, igen! Såg just att andra avsnittet sänds ÄNNU fler gånger! :O
HEROES
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
Så ja.
Ni kanske vill veta anledningen till min reaktion?
Jo, det är ju så att jag precis fick reda på att Heroes börjar visas på onsdag på Canal+!!
Tjoho, jag slipper vänta till hösten (eller vara olaglig och ladda ner) för att få se fortsättningen på denna underbara serie!
Men hmm... klockan 22 på en onsdag? Då kommer jag aldrig orka upp på torsdagen. Eller bara vara ännu dödare än vad jag brukar vara hela torsdagen.
Som tur var kan man lita på Canal+.
Reprisen visas 21:00 på torsdagar.
Perfekt!
Kul på tåg
Det hände mig och Elin på väg hem från stan idag. Vi fick kuta till tåget för att hinna med det. Väl framme vid första tågdörren mötte vi en gubbe som skulle av tåget. Han såg allmänt drogad ut och sa hej. Sen stannade han till, kollade noga på oss och sa: Vad snygg ni är.
Bra svenska... Eller så niade han någon av oss...
Vi vandrade framåt i tåget (det var ett nytt) tills vi kommit hyfsat långt fram så vi slapp gå så långt när vi väl kom till vår station. Vi slog oss ned på ett par säten och började prata.
När vi kommit en bit märkte jag att tjejen som satt själv på andra sidan gången hade tappat sitt busskort. Det låg under och nästan bakom hennes säte. Hon letade febrilt efter det och jag funderade på att berätta var busskortet låg, men avstod när hon nästan hittat det. När hon märkte att det låg under sätet ställde hon sig på alla fyra på golvet. Hon hade nu fått både min och Elins fulla uppmärksamhet, fast vi fortsatte fortfarande att diskutera vårt samtalsämne. Tjejen böjde sig ned, så baken syntes på grund av de låga byxorna, och sträckte sig under sätet för att få tag på busskortet. När hon med mycket möda äntligen fått fram det krånglar hos sig upp på sätet igen.
Jag och Elin återgår till att koncentrera oss på vårt samtal när en duns hörs. Tjejens påse/kartong eller vad det nu var hade fallit ner på tåggolvet.
Det var droppen för mig och Elin. Vi började asgarva! Verkligen gapskratta! Elin försökte tafatt återuppta meningen hon försökte säga, utan att lyckas. Vi kände oss jättedumma som garvade på tjejens bekostnad men det gick bara inte att sluta! Så fort vi slutat började vi igen när våra blickar möttes.
För att skylla på något annat så pekade Elin ut genom fönstret och låtsades skratta åt något där ute. Jag hängde på och till slut försökte vi få alla i närheten att förstå att vi skrattade åt en gubbes klädsel som vi "såg utanför tåget".
Stackars tjej. Men det var en härlig känsla att inte kunna sluta skratta så där i alla fall. Synd att det var på hennes bekostnad bara :/
Ronny och Ragge - Rara söta Anna :D
SVERIGE!!
Ja, JA, JAAAA! Sverige vann mot Norge och kommer få spela VM helt säkert! :D
Jag längtar!
Tjuvlyssnat
För någon vecka sen stod bredvid fyra-fem pensionärer som stod och pratade med varandra. En tant berättade om att värden i hennes hus hade gjort något fel. En man i sällskapet frågade då var hon bodde.
Hon: Hökarboden
Han: Gökarboden, sa du det? (skrockar högt)
Alla börjar skratta.
Hon: Nej, vad tänker du på? (flörtigt ställt)
Visste inte att äldre också har sådan humor. Fast det borde jag i och för sig ha förstått efter alla år med min morfar xD
Satt på tåget hem för nån vecka sen också. Ett äldre par satt vid mig. Gubben mittemot mig och gumman bredvid mig. En signal kom från gubbens mobil och han fumlade med att få fram den. När han fått upp den trycker han på en knapp och sätter den mot örat.
Han: Hallå?
Inget svar kommer från andra änden så han tar ner mobilen och tittar på skärmen. Sen sätter han upp den mot örat igen.
Han: Hallå?
Tar ner telefonen igen.
Hon: Vem är det?
Han: Jag vet inte. Den måste ha lagt på.
Kollar ingående på mobilen igen.
Han: Jaha, det var ett sms!
http://www.aftonbladet.se/webbtv/rockbjornen/article1701451.ab
Så var torsdagen förbi också. Det blev en härlig torsdagkväll i stan. Simple Plan spelade tyvärr inte så länge som jag hade hoppats på (de skulle iväg och uppträda på Rockbjörnen), men det lilla de hann med var härligt. Akustisk spelning är så mycket härligare märkte jag. Det var lättare att fånga låtarna på film/mp3 och jag hade hörseln i behåll när jag lämnade byggnaden. Jag och Elin stod på knä på två pallar hela spelningen. Det förvånar mig att jag kan gå idag efter smärtan i knäna som pallarna orsakade...
Det hanns inte med så många frågor till bandet. De hade bara några få minuter på sig så det var bara ett fåtal som hann ställa frågor. Men men... de kommer tillbaka den 29:de mars sa de. Får väl gå då också antar jag. Oj, vad påtvingat det lät. Det var inte meningen. Jag vill såklart gå igen då!
Efter spelningen satte jag på min mp3 illa kvickt så vi kunde höra slutet på handbollen (Sverige - Tyskland). Vi gick till en McDonald's och köpte varsin pommes frites och läsk och satt där och lyssnade klart på matchen. Lugnt och skönt. Synd att inte Sverige vann bara :/
Bland det roligaste igår (känns helt sjukt dumt att säga det, men men) var innan spelningen, när vi var på väg till Alcazar. Vi ställde oss utanför Nalen, där vi trodde vi skulle gå in. Eftersom det inte var något folk där började vi känna på dörrarna. Den i mitten gick upp när jag ryckte i den och jag kollade in och yttrade ett enda ord: "Wow"". Elin kollade in och blev lika chockad hon. Där inne blixtrade det till av en kamera som tog kort på väldigt uppklädda människor. Klänningar och smokings så långt ögat kunde nå. Elin konstaterade att det var fel ställe.
Sångaren Pierre Bouvier yttrade den roligaste meningen igår (de har ju humor i Simple Plan!):
I remember when I was sixteen. That was when I lost...(tystnad)...myself at the mall.
Garv!
Skojar du?!
Vi vann! Vi vann!
Jag trodde nästan hon skulle bryta ihop när som helst. Det tog några sekunder innan jag fattade vad hon menade. När det gick upp för mig var min första tanke att hon lurade mig. Det vore inte första gången och jag vägrade dras med i hennes entusiasm och sedan bli otroligt besviken. Jag frågade - vad som kändes tusen gånger men som säkert bara var två - om hon skojade. När jag äntligen insåg att hon faktiskt menade vad hon sa kunde jag släppa ut glädjen och förvandla den till ljud (en massa tjut) och skutt (hoppade upp och ner i mammas säng).
Vad vi har vunnit? Jo, det ska jag säga dig, att jag och Elin ska ta oss till Alcazar (nåt ställe i stan) på torsdag för att tillsammans med ca 70 andra lyckliga själar se en akustisk spelning med SIMPLE PLAN. Enligt Metro (som hade tävlingen) ska vi få ställa frågor till bandet också. Så nu tänker min hjärna så det knakar för att komma på den perfekta frågan! Om någon har något tips om en intressant fråga som Simple Plan kommer komma ihåg efteråt(!) så skriv den!
Men tjohoooo vad glad jag är :D
Nu är det snart handboll. HEJA SVERIGE!
Mohahaha?
Men i alla fall... jag hittade ett till skämt på den där sidan som var lite roligare:
An alsatian went to a telegram office and wrote: "Woof. Woof. Woof. Woof. Woof. Woof. Woof. Woof. Woof."
The clerk examined the paper and told the dog: "There are only nine words here. You could send another 'Woof' for the same price."
"But," the dog replied, "that would make no sense at all."
Alsatian = schäfer
De tre skattsökarna
Var på bio med Sanna idag och såg National Treasure - Hemligheternas bok. Grymt bra film! Se den! Det bästa med den är att den är så spännande att jag höll andan flera gånger, men samtidigt fick skratta tusen gånger åt Rileys dumma kommentarer :D
Inom loppet av en vecka har jag sett båda National Treasure-filmerna nu. Jag var ju tvungen att se första filmen innan jag gick på bio och såg andra.
Ha, hittade en sida med Rileys roligaste kommentarer:
http://www.imdb.com/character/ch0007109/quotes
Min nya favorit, Justin Bartha som spelar Riley Poole:
Sötnos :)
Förresten höll jag på att dö på väg till stan idag. Pappa varnade mig igår kväll för att det skulle bli storm. Bara därför drömde jag att jag åkte till stan med tåg och att stormen slet ner tåget från rälsen precis innan Stockholm Södra, vilket betyder att tåget for ner från bron, rakt ner i vattnet!
Jag blundade både dit och hem när vi åkte över den bron idag.
World's funniest joke
A couple of New Jersey hunters are out in the woods when one of them falls to the ground. He doesn't seem to be breathing and his eyes have rolled back in his head.
The other guy whips out his mobile phone and calls the emergency services. He gasps to the operator: "My friend is dead! What can I do?"
The operator, in a soothing voice, says: "Just take it easy. I can help. First, let's make sure he's dead."
advertisementThere is a silence, then a shot is heard. The guy's voice comes back on the line. He says: "OK, now what?"
Naahh...jag har hört roligare. Tycker min älghistoria skulle blivit utsedd till världens roligaste skämt istället! :D
Say it again?
När jag lyssnar på min mp3 på något tyst ställe, som t.ex. hemma, så har jag oftast ljudvolymen på den lägsta nivån som det går att ha. Det räcker gott och väl. Ibland önskar jag till och med att det funnits ett snäpp lägre att välja på. Jag har testat att höja, bara för att se hur högt jag klarar av att ha, men när jag kommer ungefär halvvägs på skalan, eller vad man ska kalla det, så skär det till rejält i öronen.
Men så när jag står och väntar på bussen, sitter på tåget, går sista biten till skolan etc, så har jag den ljudnivån eller högre för att kunna höra. Det är ju tragiskt. För när jag är på ett tyst ställe hör jag ju hur högt det egentligen är.
Jag börjar förstå hur man förstör sina öron...
Ska vi gao?
Så var det torsdag igen och snart har hela första veckan av vårterminen gått. Så var man igång igen då. Suck. Har redan hunnit med en redovisning. Jag och Matilda snackade om dialekter idag på svenskan inför klassen (eller det som återstod av klassen rättare sagt eftersom jag räknade till att endast tio stycken var kvar till sista lektionen).
Det vore en överdrift att säga att det gick riktigt bra, men även en underdrift att påstå det motsatta. Därför nöjer jag mig med att ge mig själv ett klart Godkänt. Det började dåligt, men slutade väldigt bra :)
Vi visade upp en skånsk text på stenålders-varings-apparaten (overheaden). Klassen tyckte såklart att vi även skulle läsa upp den. De tjatade och vi gav efter. Så detta fick vi läsa upp på vår bristande skånska:
"Meour, va faur vi te medda i da?"
"De sier ja ente"
"Jou, meour"
"Du faur getta, paugen min"
"Naj, de kan ja ente. Si va de borjar me"
"De borjar med R"
"Jassau, artor!"
getta=gissa
Svårt att inte garva när man kommer till slutklangen! :D
Läste om presidentvalet i USA i DN idag (nu låter det äckligt vuxet, men det var faktiskt intressant). Det stod var de främsta kandidaterna tyckte om olika ämnen. Jag hoppas verkligen att någon demokrat vinner!! Republikanerna var skrattretande barnsliga. De kommer förstöra USA helt om någon av dem får makten! Låga skatter som gynnar de rika och de flesta var emot homosexualitet och abort. Dumt!
Aja, nog med politik. Nu ska jag sätta mig framför tv:n och se på Vänner!
Yes, Simple Plan is BACK!
Dan före dan före dopparedan
Jag har förnyat mig genom att klippa lugg. Första gången på tusen år som jag har lugg. Blev faktiskt nöjd! Jag tror det har något med frisören att göra. Det var andra gången någonsin hon klippte mig och förra gången blev jag också nöjd direkt. Annars brukar det åtminstone ta en dag innan jag vant mig och hunnit bli nöjd. Måste komma ihåg att fråga efter henne nästa gång jag ska klippa mig också. Claudia är hennes namn, om jag minns rätt. Bra, nu har jag det nedskrivet här i alla fall. Lär ju glömma bort det annars.
Gick upp ovanligt tidigt idag; 9:00. Bara för att jag och Elin hade planerat att åka iväg och åka skridskor. Det måste vi göra om. Vi tog vara på dagsljuset, fick röra på oss, hade kul och hade sen hela resten av dagen på oss att göra något annat. Något annat för oss idag blev att åka till stan och handla de sista julklapparna. Fullt kaos i stan så vi stannade inte länge. Vi visste ändå vad vi skulle ha. Morfar ville ha grisfötter av mig så jag fick gå på jakt efter det. Hittade det dock inte i stan utan fick köpa det i centrum här hemma. Det ser för vidrigt ut!
Imorgon ska vi försöka gå på en gudstjänst. Vi måste ju få något slags adventsfirande! På tal om det...skulle kolla på upp när det började ja. Det höll jag på att glömma.
Sebbe och Hawa
I fredags på väg till skolan träffade jag på Top Model-vinnaren Hawa på tågperrongen. Jag har sammanlagt sett ungeför ett helt program (om man slåt ihop alla småsnuttar jag sett) men kände ändå igen henne. Rätt bra va?
Igår var jag och bowlade på gympan. När vi väntade på att läraren skulle komma kollade vi ut över banorna. Längst bort bowlade en ensam kille. Matilda kom fram till mig och sa:
"Liknar inte han där Sebastian?"
Jag höll med, men tänkte inte mer på det sen. Så likt tyckte jag inte det var. Matilda gick bort till någa andra men kom tillbaka efter ett tag och sa ivrigt:
"Det ÄR Sebastian!"
Jag försvann som ett skott. Sprang bort till min klass som satt vid ett bord nära honom. Och ja, det VAR Sebastian från Idol och Melodifestivalen! MIN favorit!
Jag, Sanna, Matilda, Maria och Christina fick en bana tre banor ifrån Sebastian så jag kunde hålla koll på hur bra han var. Tyvärr märkte han nog att jag stirrade lite så jag fick försöka vara lite diskret. Sebbe kallade han sig när han bowlade (Matilda skickade iväg mig för att kolla).
Han låg på hallens topplista, på 5:e, 8:e och 9:e plats. Bästa poängen var 155, tror jag.
För mig gick det sämre. Eller första gången gick bra: 115 poäng. Andra gången hann vi inte spela klart men Sanna vann i alla fall så det var misslyckat ;)
Fredagkväll med Elin
* Prov på spanskan. Var klar efter en timme så det blev ingen lång skoldag!
* Var på teater med Elin och såg Shakespeares samlade verk på 97 min
* Höll på att garva ihjäl mig på teatern
* Publiken fick vara aktiva under en scen. Jag, Elin och en annan fick såklart den längsta repliken och skulle på kommando ropa "Hamlet, nu får du sluta snacka skit. Min biologiska klocka tickar och jag vill ha barn nu!". Jag och Elin hängde med ganska bra medan den tredje tjejen typ bara kom ihåg "Hamlet"
* Stannar till vid en liten brasa på Medis anordnad av några trevliga, äldre människor som även bjöd på dricka och tilltugg. Blir bekanta med ett gäng italienare som står och värmer sig
* Står och snackar om allt och ingenting med italienarna i ca 20 min
* Ger ut våra mailadresser efter att de frågat och går sen mot tåget
* Hemma!
Utedag!
Det bar av till Grönan i år igen och tomteluvan från förra året fick så klart hänga med. Vid lilla scenen var det uppträdanden för barnen, mig och Anna. En tjej stod på scenen med ett band och hade allsång med barnen. På en skylt stog det att Hanna Hedlund skulle uppträda, men det var absolut inte hon som stod där på scenen. Anna vägrade inse det och vi slog vad. Sara H kom med förslaget att den som förlorade skulle skaka hand med busschauffören på väg hem. Vi var lite tveksamma till förslaget... Ingen hade lust att utföra det (även fast jag såklart visste hela tiden att jag skulle vinna vadet ;))
Klockan 14:00 skulle hon åter uppträda så jag, Anna och Sara B stod på första parkett fast bredvid, istället för framför, scenen. Hon presenterade sig som Lisa! HA, såååå ägd!
Sen började Allsången. Första låten var Bjällerklang. Lisa gick ner från scenen och lät några småbarn sjunga i micken. Sen helt plötsligt - så plötsligt att jag knappt hann reagera - kom hon springande mot mig, Anna och Sara! Anna flydde illa kvickt och Sara backade några steg. Jag stod kvar eftersom mina ben inte var lika snabbreagerande. Lisa sträckte fram micken och lät mig sjunga refrängen själv inför alla. Mohahaha, så nu har jag uppträtt offentligt. Jag drog mig dock bort från micken innan jag hunnit sjunga klart hela refrängen.
Efter Grönan åkte vi vidare till Kungsanoch kollade lite på julmarknaden där innan jag kände att jag behövde åka hem på grund av att min rygg höll på att gå av. De andra ville ändå också hem. Det var ju så jädra kallt idag dessutom! Vi höll på att förfrysa tårna av oss!
Det har varit en riktigt lyckad dag! Så roligt att träffa alla gamla kompisar igen. Det var ju ändå ett år sen vi senast sågs allihopa. Nästa gång borde vi inte vänta ett helt år. Vi får hitta något annat att göra på våren typ...